ensammammajenny

Dagen började på bästa tänkbara sätt. slog på min student film jag inte sett på säkert fem år! jag grät grät och grät och grät lite till. mest grät jag för jag har saknat den personen bakom dom där kläderna och under den mössan så himla länge. den där underbara livsglada tjejen som vaknade varje dag med ett leende på läpparna, en kram att ge till någon som behövde den eller bara några värmande ord att ge til dom absolut bästa människorna i världen.
Människorna man delade livet med där är människor som på djupet känner mej. Ett få tal människor känner mej som den jag är och jag är så innerligt glad att jag har kvar dom i mitt liv. även fast vi inte ses flera gånger om året så ses vi iaf och då är det som om ingeting har hänt under den tiden som gått..
men jag är snart tillbaka. till den jag en gång var, och det glädjer mej mer än mer än mycket!!! Fast betydligt starkare, tuffare ??!?!! ( haha)
nu är det inte så många prövningar kvar i livet. idag är dock en... jag ser inte så jätte mycket fram emot em. men ingen gör det åt mej.. å jag har världens bästa vid min sida. jag vet att jag kommer komma ur denna dagen starkare än någonsin. det vet jag.
och jag vet även att jag har en sån sjuk jävla tur som har stött på nåt så som jag har gjort. hallelulja!